Det finns en kvinna som jag älskar över allt annat i mitt 55 åriga liv.

Jag vet inte hur jag ska kunna få henne att förstå, att jag har rätt ut mitt liv för hennes skull.

Min stora och ända KÄRLEK är min

  Tokfia och Linblomma  

 A L

Någon har sagt att kärlek ska vara enkelt. När det är rätt blir det lätt och när det är lätt är det rätt. Det tror jag inte på. Kärlek är ett komplicerat fenomen. Att älska någon innebär att underkasta sig rädslan att förlora dem. Att älska någon innebär också att acceptera det omöjliga i att alltid tillfredställa, att alltid fatta rätt beslut och att alltid göra det som är rätt för den vi älskar. I kärlek vill vi mer än vi alltid klarar av eftersom livet ställer krav på många sidor samtidigt.

Kärlek kostar med andra ord sin vikt i såväl rädsla som skuld och skam. Det innebär att vi måste vara beredda att bära alla svåra känslor för att klara av att älska. Vi behöver göra utrymme för dem och erkänna dem för vad de är; en del av vår mänsklighet, en del av vår otillräcklighet. Kan vi se dem kan vi också se det som är viktigt som ligger bakom. Det som bränner i oss är det vi behöver vara nära. Det är därför det bränner, för att vi ska veta.

Det är inte konstigt att människor värjer sig och kanske väljer att vara utan. Det är inte konstigt att människor försöker komma åt närheten utan att ta ansvar för omtanken, utan att bära våndan som den innebär. Kanske ta någons kropp. Kanske ta någons smicker. Kanske ta någons tid och sedan vända sig undan för att slippa resten. Det är inte konstigt, men det blir ett ofullständigt liv, det blir ett halvt hjärta. Att älska kräver mod. Det skulle kunna vara detta mod som alla sagor om prinsen, prinsessan och draken handlar om. Draken skulle inte vakta något som inte var värdefullt och den skulle inte vara skrämmande om kampen inte var svår. Vi skulle inte alla förundras över sagan om det inte också var vår.

Jag var i kyrkan på högmässa i dag. Såhär Tredje söndagen efter trettondagen, så är den röda tråden i högmässan tro.

Naaman, den arameiske kungens överbefälhavare, hade stort inflytande hos sin herre och var högt ansedd, eftersom det var genom honom som Herren hade gjort arameerna segerrika. Men han led av spetälska. Under ett härjningståg hade arameerna tagit en liten flicka från Israel som fånge. Hon kom i tjänst hos Naamans hustru, och en dag sade hon till sin matmor: ”Om min husbonde bara kunde komma till profeten i Samaria! Då skulle han bli botad från sin spetälska.” Naaman gick till sin herre och berättade vad den israelitiska flickan hade sagt. Och Naaman kom med sina hästar och vagnar och stannade vid Elishas port. Elisha skickade ut en man till honom med denna uppmaning: ”Far ner till Jordan och bada sju gånger i floden, så skall din hud läkas och du bli renad.” Men Naaman gick därifrån i vredesmod och sade: ”Jag hade trott att han skulle komma ut själv och stå där och ropa till Herren, sin Gud, och föra handen fram och tillbaka över det sjuka stället och så bota min spetälska. Är inte Amana och Parpar, floderna i Damaskus, bättre än alla Israels vattendrag? Kunde jag inte lika väl bada där och bli renad?” Förbittrad vände han sig om och gick. Men hans följeslagare kom fram och talade med honom. ”Fader”, sade de, ”om det hade varit något svårt profeten begärt av dig, nog hade du gjort det då? Desto större anledning när han bara vill att du skall bada dig för att bli renad.” Naaman for då ner och doppade sig sju gånger i Jordan, som gudsmannen hade sagt. Då läktes hans hud och blev som ett barns, och han var ren. Han vände tillbaka till gudsmannen med hela sitt följe, gick fram till honom och sade: ”Nu vet jag att det inte finns någon gud på hela jorden utom i Israel. Jag ber dig ta emot en gåva av din tjänare.” 

//Pelle

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det fyra år sedan som det tog slut mellan oss. Jag kan inte förstå var denna tid har tagit vägen.   Jag älskade dig då, jag älskar dig nu för du kommer att för all framtid att finnas djupt i mitt hjärta.   Jag älskar dig så otroligt m...

    Tänk vad livet kan förändras. Idag är det fem år sedan det hände, då jag trodde på en ny framtid. Med så blev det inte ... eller ... jo, det blev det visst det. Men inte som jag, eller vi trodde då. Då på morgonen den 27 april 2010 efter re...

      TILL LIVET   Jo, jag tänker nog skriva om mina känslor till livet, och om mina nära och kära vänner mm. Det har nu gått en ganska lång tid sedan jag hamnade i min livskris, med som sedermera blev min stora vändning i mitt liv. Det har...

Nu snart är det ett år sedan jag startade min blogg. När jag startade var min ambition att jag skulle skriva varje dag, eller åtminstone varje vecka. men vart efter tiden gick, och jag mådde bättre och bättre så skrev jag mindre och mindre. Jag t...

    Vilken helt underbar sommarvärme som vi har fått i detta land. 26 grader varmt i skuggan kl 18.00. Det är otroligt länge sedan som jag kände mig så här glad, lugn och harmonisk som jag gör nu. Denna vecka har varit underbar, med fantasti...