Ja, nu är söndagen slut också.

När jag satt i kyrkan idag så funderade jag på dessa konstiga drömmar som jag hade i natt. Jag vet inte vad de ska eventuellt betyda, men dessa drömmar var otroligt skrämmande för mig. Efter att jag hade telefonsamtalet med min fd. har jag haft en sådan ångest för det som hon talade om för mig. Hon sa att vår sista helg som vi hade tillsammans var den värsta helgen i hela vårt förhållande. Ja snacka om att jag har varit förblindad av min kärlek till henne. Men jag kan nu inte göra något åt det, nu när hon har valt att leva sitt liv utan mig.

Det enda som jag vet är att jag kommer att ha svårt för att våga finna kärleken igen. För att jag är så fruktansvärt rädd för att jag ska råka ut för samma sak en gång till. Och det kommer inte jag att klara av. Som jag har tidigare skrivit så har jag aldrig känt, sådan stark kärlek tidigare i mitt liv. Jag trodde att jag hade träffat min stora kärlek för första gången när jag träffade henne.

Jag kommer att fortsätta att skriva om mitt liv i denna blogg, därifrån som jag slutade den 2014-01-13. dels för att få det ur mig, men också för att ni som eventuellt läser detta ska kunna få en möjlighet att slippa det som jag har genomlidit under mitt liv.

Jag kan ju naturligt vis inte garantera något, men det kan inge förhoppning för många.

Jag har naturligt vis en inre förhoppning om att ingen ska råka ut för samma saker som jag har gjort.

Fortsättningen på mitt liv kommer i morgon.

Kramar Pelle.

Vaknade med världens huvudvärk, efter en massa konstiga drömmar i natt.

Drömde om min förlorade kärlek och hennes barn. Dom hade råkat ut för en olycka och var svårt skadade.

Det var fruktansvärt att vakna alldeles sjöblöt av svett. Jag var tvungen att stiga upp och duscha mitt i natten, och även byta lakan. När jag sedan somnat om igen så var det en ny dröm om henne, och den var inte mycket bättre den. Jag vet inte vad jag ska göra för att slippa drömma om henne. Jag vet ju att det aldrig blir vi två igen. Men jag vet inte varför jag drömmer om henne nästan varje natt ändå. Det är för jäkligt jobbigt att det ska vara så.

Jag jobbade med företagsbilen hela dagen igår, och nu är den i drift, och det känns jätte skönt.

Jag ska nu göra mig i ordning för att åka till kyrkan, för att få lite inre frid i skälen.

Amen.