Ja, nu är luciahelgen, över med vad allt det innebär. Tyvärr så han jag inte med Gudstjänsten på fredagen. Men däremot så blev det Högmässa i söndagens 3:e advent.

Det är otroligt vad vissa dagar och händelser, kan ställa till problem i min hjärna. Jag förknippar många saker med min (fd.) älskling. Jag älskar henne fortfarande.

Jag träffade en psykolog i Gimo, och en Psykoterapeut i Uppsala. Dessa två personer har betytt otroligt mycket för mig den här sommaren och hösten.

Jag fick till en början göra en redogörelse om mina år tillsammans med min kärlek (jag kan kalla henne för A). Det vill säga de tre sista åren. Och sedan backade vi tillbaka ytterligare några år. Så nu blev det fem år. Dessa fem år fyllde nu 25 sidor i mitt kollegieblock. Men det kommer inte att sluta med dessa 25 sidor. Efter tre genomgångar av dessa fem år så var vi uppe i 47 blad (94 sidor).  Nu började jag bli rädd, ska jag skriva en ny bibel? eller……

När jag under dessa veckor läser igenom mina anteckningar så går det åt otroligt många hushållsrullar med papper, och många svordomar.

Det är så frustrerande att läsa om sitt eget liv, och vad jag har gjort, men som jag inte förstår varför. Efter att jag har läst dessa sidor om och om igen, så kryper det i hela min kropp av frustration. Jag är ledsen, arg, sårad, bedrövad och olycklig. A, jag älskar dig.